Julaftonspodd med Cecilia Mellstrand Navarro

Hej!

I årets sista avsnitt träffar jag dubbelspecialisten och handledsdrottningen Cecilia Mellstrand Navarro. Cecilia arbetar nu som handkirurg sedan 4 år tillbaka och forskar cirka 20%, har multipla doktorander och var nyligen aktuell som författare till SBU-rapporten om handledsfrakturer. Hon sitter nu med i den SKL-grupp som utformar ett nationellt vårdprogram om handledsfrakturer.

“Inuti mig så är jag ju ortoped – med ett par handkirurgiska fjädrar!”

Det blev ett avsnitt om hur man får ihop livet med jobb, forskning och familj, om kirurgisk utbildning, handledning, kvinnlig ortopedi och mycket mer.

“Man kan inte vara perfektionist på alla plan – man måste tillåta att det är lite stökigt hemma ibland”

Avsnittet hittar du som vanligt där poddar finns eller här.

God jul önskar Ortopodden!

Kandidatens hyllning

I julkalenderns lucka 22 får vi en hyllning till ortopedin genom läkarkandidaten Philip Wallenius.

Kommer ni ihåg de första pirriga passen på akuten, att klumpigt försöka känna på ett knä för första gången och att storögt vara med på traumarummet? Den här hälsningen borgar för nostalgi!

Avsnittet finns där poddar finns eller här!

Det kan vara tufft på nattjourerna, även som kandis!

Kirurgens julkåseri

Hej!

I lucka 21 hör vi våra vänner kirurgerna genom ett kåseri signerat Sofie Örnö Ax!

Avsnittet hittar du där poddar finns eller här.

Hela julkalendern finns på Facebook och Instagram (@ortopodden)!

Årsrapport från SPOQ

Hej!

I lucka 19 hör vi registerhållaren för SPOQ, Aina Danielsson, berätta om registret. Vi får också en sammanfattning av vilka slutsatser som kan dras av den data som hittills kommit in till registret.

Avsnittet hittar du där poddar finns eller här!

Julhälsningar från SOF

Hej!

I dagens lucka får vi en julhälsning från Svensk Ortopedisk Förenings ordförande Birgitta Ekstrand. Birgitta presenterar SOF och berättar sin bästa anekdot från otaliga juljourer.

Avsnittet hittar du där poddar finns eller här!

Lucka 16 – på flyget

Att vara på ett flyg och höra hur personalen ombord ropar efter en doktor kan vara skrämmande – framförallt som att det sällan rör sig om att patienten drabbats av en ortopedisk åkomma. I en artikel i JBJS från augusti 2019, ger Scollan et al en överblick av de vanligaste akuta tillstånden i luften och ger förslag på behandlingsalgoritmer.
De vanligaste akuta tillstånden på flygplan är: svimning (53,5%), kräkningar/diarré (8,9%), hjärtrelaterade tillstånd (5,3%), psykiatriska tillstånd ffa ångest/oro (3,5%), dyspné (2,1%), krampanfall (2,1%) och förlossning (0,01%).
En kursändring pga akut sjukdom ombord på planet är ovanligt (2,8% av rapporterade akuta tillstånd), och då var det oftast någon som drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller krampanfall.
Amerikanska luftfartsverket har en lista med utrustning som flygbolagen rekommenderas ha ombord (se bild). Flygbolagen ska också ha doktorer på marken som är speciellt utbildade för akuta tillstånd på flygplan, och som man med fördel kan kontakta och rådgöra med om man skulle hamna i en sådan situation.
Hur ser det ut med det lagliga då? I EU och Australien är det ett lagbrott att inte hjälpa till. Som vanligt är man dock ansvarig för det man gör. Efter undersökning, behandling och diskussion med markteamet så ger man piloten sin rekommendation – piloten är dock inte lagbunden att följa rekommendationen.
Författarna hoppas att artikeln kan bidra till att ortopeder på flyget känner sig tryggare i att hjälpa till vid eventuella akuta tillstånd i luften!

Julkort från Rikshöft

Hej!

I dagens lucka bjuder Ortopodden på ett julkort från Rikshöft.

Åsa Loodin, Ami Hommel och Lena Jönsson

I avsnittet hör vi Ami Hommel, professor i vårdvetenskap och en av registerhållarna för Rikshöft, Åsa Loodin, sjuksköterska på masternivå och Lena Jönsson, undersköterska och koordinator för Rikshöft.

Forskning som gjorts under året på data från Rikshöft kan man läsa om i årsrapporten.

Avsnittet finns som vanligt där poddar finns eller här!

Lucka 11: julhälsningar från frakturregistret

God Jul önskar Frakturregistret!

 

Senaste året har ni alla (nästan alla) hjälpt till att registrera drygt 75 000 frakturer! Det innebär ungefär 200 frakturer om dagen eller en registrering var 6´e minut. Registreringarna som görs på natt och dag, helg och vardag är det viktigaste för att hålla registret levande och det vill vi tacka alla för!

 

Registreringarna vi plitar in är det som också bidrar till att data kan plockas ut i andra änden och användas till forskning. Det pågår många forskningsprojekt på data från registret, såväl som flera projekt för utveckling av själva registret.

Under det gångna hösten har disputation ägt rum på den första avhandlingen med artiklar på data ur registret (David Wennergren; Studies on tibia fractures from the Swedish fracture register). Den beskriver dels hur registret är uppbyggt och fungerar och fördjupar sig sen i studier på tibiafrakturer.

Den stora HipSterstudien på odislocerade cervikala femurfrakturer hos äldre har också dragit igång. Den fick drygt 10 miljoner i anslag från vetenskapsrådet och drog igång skarpt 16/9. Den 10e december var 30 patienterrandomiserande i studien från 14 aktiva enheter. Studien är unik och första i sitt slag då randomiseringen till en RCT för första gången görs via ett ortopediskt kvalitetsregister.

För att utveckla själva registret har dels en PROM-indikator skapats som jämför enheterna mot varandra. I skrivande stund läggs sista handen vid en konsensusfunktion vid registrering av fotledsfrakturer. Denna kommer i registreringsögonblicket ge aktuell behandlingsstatistik för vald fotledsfraktur och dels ge information om den rekommenderade behandlingen för den aktuella frakturtypen. Vidare kommer funktionen också plocka tillbaka information från registreraren varför man valt den behandlingsmetod man har valt. Funktionen kommer testas under första delen av 2020 och sen förhoppningsvis introduceras för alla registrerande enheter före sommaren.

 

För att återknyta till lucka nr 7 så fortsätter andelen handledsfrakturer som opereras att öka. Nu opereras drygt 35% av alla handledsfrakturer men stor variation ses mellan de registrerande enheterna. Kan tilläggas att 23% av operationerna utfördes av ST-läkare under 2018, en andel som fortsätter ökar. Som kuriosa utfördes 20% av de registrerade frakturerna (alla frakturtyper och kroppsdelar) under 2019 av ST-läkare, ungefär hälften av dessa med assistens av specialist.

 

Slutligen får årets granbarr i julstrumpan gå till de sista 3 enheter som fortfarande inte registrerar i registret. Kom ihåg att det snart är ett nytt år och det är aldrig för sent att inse att internet inte var en fluga.

 

Juliga Hälsningar från ett (faktiskt inte regnigt) Göteborg

 

//Frakturregistret genom Emilia Möller Rydberg

 

Lucka 10: hel eller halv?

Hel- eller halvprotes?

Ska yngre patienter med höftfraktur ha en helprotes hellre än en halvprotes? Och när är man i så fall yngre? Ett omdebatterat ämne! I decembernumret av NEJM presenteras the HEALTH trial, en randomiserad multicenterstudie med syfte att besvara just den här frågan.
1495 patienter med dislocerade collumfrakturer efter lågenergitrauma som var 50+ år och kunde gå självständigt med eller utan gånghjälpmedel från 10 länder (80 sjukhus)  randomiserades till helprotes (n=749) eller halvprotes (n=746).
Efter 24 månader var det ingen statistiskt signifikant skillnad i hur stor andel av patienterna som hade genomgått en ny höftoperation  (7,9% av helproteserna och 8,3% av halvproteserna; p=0.79). Vanligaste nya åtgärd för de som opererats med helprotes var reposition av luxerad protes, medan det vanligaste för halvproteserna var en protesrevision.
Allvarliga komplikationer förekom i 41,8% av fallen som opererades med helprotes och i 36,7% av fallen som opererades med halvprotes (dock ingen statistiskt signifikant skillnad), De som opererats med helprotes hade något bättre funktion efter 24 månader än de som opererats med halvprotes.
Författarna konkluderar att totalprotesoperationen förvisso verkar ge en något bättre funktion 2 år postoperativt än halvprotesen, men att den är behäftad med större risker.